Tosseberget, Värmlands alpar, utmanade disciplin och viljestyrka idag.

Trots lite småregn och dimma var det aldrig någon tvekan om vad som skulle göras i förmiddags. Det stod ju på schemat. – Man gör det man sagt att man ska, helt enkelt, sade Sara när vi snabbt som ögat skjutsade ner henne för att påbörja en ny klätteretapp.

Det här var veckans tuffaste träningspass. En kamp mot mjölksyra och lungkapacitet. En backe, som på vissa ställen är så brant att vi nästan fick svindel när vi gick ut ur bilen för att fotografera. Att ens klara den en gång skulle räckt för många. Våra tjejer ”forsade” uppför – 4 gånger.

Vi är även mycket imponerade och tacksamma för  det hänsyn och stöd som visades oss av Tossebergets gäststuga, arbetande timmerbilar och andra som behövde jobba längs vägen just idag. Samtliga lät oss passera med största smidighet utan hinder för vår uppgift. Jag noterade en skylt StoraEnso. Tack ska ni ha!

Nöjda tjejer efter sista körningen uppför backen.

På toppen låg de som slakt efter sista gången, men efter fem minuter såg de helt oberörda ut. Då var det dags att köra ner igen och ”åka av sig” mjölksyran på träningshjul i ca 30 minuter. Sedan lite väl förtjänad lunch och vila. Eftermiddagen gav ett bra klassisk teknikpass i skidtunneln.