Kategoriarkiv: Kost

En skola i långlopp del 2 Kost

Hundratals, till och med upp emot tusen timmar läggs ned på träning varje år. Visst är den delen viktig och avgörande för hur vi presterar i skidspåren. Ofta är det också den delen i elitidrottares vardag som det pratas mest om. Vad i träningen som går bra och inte och vad i träningen som kan förändras och förbättras för att vi ska bli bättre. Men det finns flera delar än bara träning som påverkar vilka resultat vi kan förvänta oss. En av de delarna är kosten. Den är väldigt viktig och helt avgörande för vad vi kan prestera på såväl träning som tävling. I detta inlägg kommer jag att skriva om just det, kost kopplat till träning och tävling. Precis som förra inlägget i ”långloppsskolan” (som då handlade om träning, (http://www.skiproam.com/en-skola-langlopp-del-1/)) utgår jag från långlopp.

 

Det finns hur mycket som helst att skriva om just kost. liksom med träning är ideérna många och åsikterna skilda. Min uppfattning är att kost på senare år har fått mer utrymme och mer uppmärksamhet än tidigare. Fler och fler blir medvetna om att det vi stoppar i oss, påverkar oss på det ena eller andra sättet. Därför görs mer medvetna val kring idag kring kosten.

Vad skiljer då en elitskidåkares kost mot en ”vanlig” persons kost. Den största skillnaden är antagligen energiintaget. Den stora mängd träning som utförs, gör att behovet av energi blir betydligt mycket större för en elitidrottare än  en vanlig person. En medelaktiv kvinna/man gör av med ca 2200/2700kcal per dag medans en elitidrottare förbrukar ca 3000-5000kcal per dag.

Vad ska man äta?
Sammansättningen är nog i de flesta fall väldigt lika. D.v.s. maten innehåller protein, kolhydrater och fett precis som en ”vanlig portion”. Det finns de som väljer att laborera med olika variationer, t.ex. dra ned på kolhydrater till förmån för fett och protein. 5000 kcal är väldigt mycket mat, så för att få i sig den mängden energi kan det vara bra att välja energitäta livsmedel(mycket energi/gram livsmedel) för att slippa äta så stora mängder/portioner. Det kan t.ex. göras genom att hälla lite olja på salladen eller inte välja lätta produkter.

Jag tänker också på att välja bra kvalitet på protein, kolhydrater och fett. Vad det gäller protein är det bra att välja så rena animaliska produkter som går, undvika chark och processat kött, välja vegetabiliskt protein t.ex. bönor och baljväxter. Valet av kolhydrater är också viktigt, undvika produkter med väldigt mycket socker och välja de livsmedel som även bidrar med fibrer, vitaminer och mineraler. Vid valet av fett är det bra att göra plats för enkel och fleromättade fetter och dra ned på de mättade.

Så, innehållet i maten är inte något speciellt eller konstigt, inget hokus pokus, utan helt vanliga livsmedel som finns i mataffären. Tänk på att variera dina val av kolhydrter, fett och protein för att även tillgodose behovet av olika vitaminer och mineraler.

När ska man äta?
Förutom innehållet i maten är timingen väldigt viktig. Att äta rätt näring vid rätt tillfälle avgör vad du kan träna och vad du får ut av din träning. Inför ett hårt intervallpass eller en tävling är det bra att ha fyllda energiförråd. Då belastningen och intensiteten vid dessa tillfällen är väldigt hög kommer en stor del av energin ifrån kolhydrater. Därför är det bra att inta kolhydrater innan och ibland även under hårda pass. Vid tävling dricker vi en sportdryck ca var 20:e minut för att tillföra energi och vätska. Under de allra längsta loppen tillför vi också extra energi i form av gel och energibarer. Här är det väldigt olika vad man tycker fungerar bra. Man får helt enkelt testa sig fram till något som passar en själv.

Vid långlopp förbrukas även en hel del energi i form av fett, detta för att spara på kolhydratlagren och för att kolhydraterna ibland tar slut. Därför är det viktigt att även inta fett inför ett långt lopp/träning. Proteiner använder kroppen helst inte som energi utan hellre för att bygga och reparera kroppen. Att äta tillräckligt med protein inför träning och tävling är ändå viktigt för att minska slitaget och nedbrytningen av kroppens vävnader. Inför pass med lägre intensitet är inte vikten av kolhydrater lika stor då belastningen är lägre och vi till större del använder fett som bränsle. Det finns vissa studier som visat på en fördel att träna lugna längre pass på lite kolhydrater. Detta för att fettmetabolismen får arbeta mera och på så vis kan vi få en ökad effekt av den lugna träningen.

Efter träning är det bra att stoppa den nedbrytande fasen som träningen orsakat. Detta kan vi göra genom att inta näring direkt efter avslutat pass. Här har man sett att en blandning av kolhydrater och protein ger  den bästa effekten. I just detta mål är det bra om det inte är så mycket fett. Fett gör att vi tar upp näringen långsammare vilket är negativt i det akuta skedet efter träningen. Här är det viktigare med återhämtningsmål ju hårdare passet har varit. Alltså viktigare efter ett intervallpass/tävling än efter ett lugnt distanspass.

Vätska
Förutom att få i sig näring är det också väldigt viktigt med en bra vätskebalans. Beroende på intensitet och miljö varierar vätskebehovet, men vid riktigt hårt arbete i varm miljö kan behovet av vätska uppgå till 2,5 liter/timme. Vid långlopp ligger det på ca 1,2 liter/timme. Att hälla i sig massvis med vatten vid ett och samma tillfälle gör att mycket rinner rakt igenom oss. Att tillföra vätska kontinuerligt under hela dagen är därför bättre. Vid tävling dricker vi som sagt var varje 20:e minut för att hålla uppe vätskebalansen. Har man möjlighet till det, är det bra, för vid vätskebrist försämras prestationsförmågan snabbt.

Tillskott
Äter man en varierad kost, med frukt och grönsaker, får vi oftast i oss de vitaminer och mineraler som behövs. Men är det så att man utesluter vissa livsmedel, t.ex. om man är vegetarian  kan det vara svårt att få i sig den mängd av vissa vitaminer eller mineraler som rekommenderas. Den vitamin som vi i Sverige behöver tillskott av är D-vitamin då mycket av den kommer från solen. Så under hösten och vintern kan det vara svårt att få den mängd som behövs.

Men som sagt var en varierad kost med bra kvalitet på livsmedel tillgodoser ofta det rekommenderade dagsbehovet.

Sammanfattningsvis

Välj bra kvalitet på kolhydrater, fett och protein och ät varierat.

Välj vad du äter innan träning och tävling beroende på vad du ska genomföra för typ av pass.

Inför ett långlopp är det viktigt med välfyllda energiförråd, så se till att ha ätit ordentligt flera dagar innan.

Återhämtningsmål direkt efter avslutad träning gör att den nedbrytande fasen bryts och kroppen kan bygga upp sig och anpassa sig till den träning som genomförts.

Håll en god vätskebalans.

Nästa vecka kommer jag att skriva om återhämtning och vila. Det kan låta som den lättaste delen att få till, men så är det inte alltid. Mer om det nästa vecka!

Kost och dieter

Varje dag översvämmas vi av information om vad vi ska äta, när vi ska äta, hur mycket vi ska äta och vad vi inte ska äta. Nya dieter poppar upp lite då och då och lovar det ena miraklet efter det andra. Jag är glad att jag har läst en hel del om kost och näringslära under min tid på universitetet och därmed har skaffat mig en kunskap baserad på vetenskap som gör att jag kan förhålla mig till all den information vi matas med dagligen och därmed slipper förvirras i denna mat och hälsotrend som nu råder.

Senast igår hörde jag om ännu en ny diet, denna gången var det åtta-timmars-dieten, vilket innebär att du får äta under åtta av dygnets timmar och sedan fastar under de resterande 16. Detta ska vara en något lättare/snällare variant av periodisk fasta än 5:2 dieten som innebär att du under två av veckans dagar endast äter totalt 500 kcal för att under de andra fem dagarna äta som vanligt.

För mig är alla dessa dieter som lanserats på sistone absolut inget jag skulle använda mig av själv eller rekommendera någon annan, speciellt inte idrottare. Det jag tycker är viktigt att tänka på är att dieter ofta är en typ av kost som inte är varaktig i längden utan något som används under en kortare period, ofta för att uppnå viktminskning. Om det är viktminskning man är ute efter finns det en väldigt enkel ekvation: äter du mer energi än vad du gör av med kommer du att gå upp i vikt, gör du däremot av med mer energi än vad du får i dig kommer du att gå ned i vikt.

De energigivande näringsämnena är fett, kolhydrater och protein och alla har viktiga och avgörande uppgifter i våran kropp. Fett behövs för att reparera skadade celler och producerar hormoner som är helt avgörande för våra kroppars balans. Kolhydrater är den enda form av energi som hjärnan och de röda blodkropparna kan ta upp och är därför viktiga för våran tankeförmåga. Proteiner är bygger upp kroppens vävnader och flera av kroppens enzymer, hormoner består av proteiner och är viktiga för att reaktioner som styr kroppens balans ska ske.

Att genom vissa dieter (LCHF, stenålderskost) helt utesluta vissa livsmedel eller livsmedelsgrupper är därför vanskligt och kan leda till att kroppen kommer ur balans. Dessutom behövs kolhydrater för att vi ska kunna utnyttja fett som energi, detta gör att ett balanserat intag av de tre näringsämnena är viktigt.

Det som däremot är av större vikt är att välja bra kvalitet på dessa tre näringsämnen. Vad det gäller fett kan det enkelt sägas att andelen mättat fett bör minskas till förmån för omättade fetter. Även kvaliteten på kolhydrater är viktig och där bör kolhydrater med mycket socker (även kallade snabba kolhydrater) minskas och kolhydrater med mer fullkorn och fibrer(långsamma kolhydrater) öka. Långsamma kolhydrater har också ett bättre vitamin och mineral innehåll än de snabba. Vad det gäller protein finns även här livsmedel som ger bättre och sämre proteinkvalitet, här kan enkelt sägas att protein från djurriket har väldigt bra proteinkvalitet medan proteiner från växtriket är något mindre fullvärdiga och bör ofta kombineras för att uppnå bra proteinkvalitet.

Så för att knyta samman allt detta har alla de tre energigivande näringsämnena olika funktioner i kroppen som är livsnödvändiga för att vi ska fungera och må bra och därför bör kosten bestå av såväl kolhydrater, protein och fett. Att äta en varierad kost med bra kvalitet på speciellt kolhydrater och fett, samt mycket grönsaker och frukt är för mig nyckeln till en bra kosthållning för att hålla kroppen i balans och må bra!

För idrottare kan kosten vara en minst lika viktig del som träningen, timing och näringstillgänglighet är avgörande för hur vi svarar på träningen och vad vi lyckas prestera, om detta tänkte jag skriva mer nästa gång jag har blogg dag!

Et år uten sykdom – hvordan?

Jeg omgås folk, basiller og sykdom hver enste dag på jobb – jeg kan ikke gjemme meg bort og nekte å delte på møter, unnlate å veilede en elev, bytte kontorplass; Ikke når det er influensatider, ikke når høstforkjølelsen går, ikke når det er magesjau på huset. Aldri. For jobb er jobb.

Kombinasjonen hard trening og full jobb som lærer høres nødvendigvis ikke ut som en drømmesituasjon når det gjelder sykdomsforebygging. Likevel har jeg klart nesten et år uten sykdom.  Jeg tror noe er tilfeldigheter, men jeg er også overbevist om at noe av grunnen handler om noen ekle, men utslagsgivende faktorer  – her erfaringsbaserte og formulert som syv råd:

1. Ikke bli overhysterisk – basiller finnes over alt. Hold deg unna sykdom om du kan i perioden før viktige konkurranser, men husk at bakterier er en naturlig del av både deg og omgivelsene.

2. Skift etter trening – ha alltid med en tørr trøye, sokker og sko i bilen eller sekken – enkel og billig forsikring.

3. Få i deg næring raskt etter økter: en banan, en bar, matpakka og drikke gjør at restitusjonen starter raskere.

4. Ha overskudd når du trener – er du sliten, er det større sjanse for å bli syk.

5. Vask deg på hendene regelmessig, men husk at for god hygiene også dreper den naturlige bakteriefloraen og kan virke mot sin hensikt.

6. Har du sår hals eller kjenner litt på sykdom: bytt ut treninga med en tidlig kveld (=overskudd), og pøs på med c-vitaminer, honning og hvitløk for å forebygge.

7. Smartfish: Jeg kommer ikke utenom å nevne disse produktene (og, ja jeg vet at teamet er sponset av dem, men uansett: de funker!). Bank i bordet, ett år uten sykdom. Etter de fleste økter tar jeg meg en Smartfish, noe som korter ned restitusjonstiden, samtidig som jeg får i meg god og innholdsrik næring raskt.

Så: Hva er ditt tips for å unngå sykdom?

 

Gemensamt intresse

113

Ett gemensamt intresse vi i teamet har förutom skidåkningen är att baka och laga mat. Vi äter dessutom ofta, mycket och väldigt god mat!

För egen del är jag allergisk eller överkänslig mot en hel del livsmedel, bl.a. fisk, ägg, mjölk- och sojaprodukter, vete, korn, råg, gluten och nötter. Samtidigt försöker jag undvika tillsatser, starka kryddor och för stora mängder socker då det också retar en redan irriterad tarm. Att köpa en limpa eller tårta på affären fungerar därför inte utan ska jag äta bröd eller efterrätter så bakar jag det själv.

Kvällens köksprojekt blev därför en rabarberkaka gjord med bl.a. kokosolja, kokosmjöl, kokosflingor och vaniljpulver vilken blev riktigt lyckad.

Sen gjordes även en sats av ett av favoritbröden. Då jag vet att det är många idrottare och förmodligen även andra som inte mår bra av mjölk och gluten tipsar jag er att prova detta recept. Glutenfritt bröd blir ofta torrt men det här blir riktigt gott och saftigt!

1 pkt jäst
5 dl Oatly havredryck
1 dl rapsolja
1 msk honung
1 msk Finax psyllium
1 tsk havssalt
1 dl chiafrön
1 stor råriven potatis
1 råriven morot
Grov mjölmix och havremjöl alt.
bovetemjöl, rismjöl, potatismjöl och havremjöl.

Värm havredrycken till ca 40°C, smula sönder jästen och låt den lösas upp av honungen, häll över havredrycken och tillsätt rapsolja, havssalt, psyllium, chiafrön samt den rårivna moroten och potatisen. Tillsätt därefter mjöl, antingen en glutenfri grov mjölmix (t.ex. Finax eller Lailas med bl.a. linfrö, bovetemjöl, rismjöl och potatismjöl) eller gör en egen mix av dessa mjöler samt några deciliter havremjöl (skrädmjöl). Använd helst inte bakmaskin utan rör ihop degen för hand för att få i en mindre mängd mjöl. Degen ska vara lösare än ”vanlig” deg. När degen precis binder ihop och blir en klump låter man den jäsa ca 30 minuter. Därefter tillsätts ytterligare lite mjöl för att kunna forma bröd av önskvärd form. Dessa ska binda ihop men fortfarande inte med mer mjöl än nödvändigt. Låt jäsa 10-15 minuter och grädda på 175-200°C.

Lycka till med brödbaket!

/Nina

I Am-modus

Er du en SkiPro eller en SkiAm? For tida er jeg definitivt en Am.

Solfrid Braathen-TEAM SkiProAm - Val Senales okt 2013 (Foto: SkiProAm)

Solfrid Braathen-TEAM SkiProAm – Val Senales okt 2013 (Foto: SkiProAm)

 

Forvirra? La meg oppklare med en gang: SkiProAm står for: Ski, Amatør, Profesjonell – og er vår hovedsponsor. SkiProAm jobber, i samarbeid med teamet og Det svenske Skiforbundet, med å sertifiere (godkjenne) skicoacher og trenere. SkiProAm veileder innen teknikk, arrangerer kurs, samlinger og reisevirksomhet innenfor langrenn. Det betyr med andre ord at SkiProAm jobber med både profesjonelle og amatører.

Så, hvorfor er jeg en Am nå? Svaret er enkelt, og en kjent utfordring for skiløpere før jul: Det er eksamenstid. Det betyr at studiene har hovedprioritet uka som har vært og den kommende uka. Teknisk og kapasitetsmessig er jeg mer en Profesjonell, men hverdagen likner en Amatørs: Jeg står opp klokka 06:45, reiser på jobb 07:15, jobber fra 07:30 til 12:00, spiser lunsj, rekker en kort styrke- eller intervalløkt før jeg kjører ut til studiene i Bærum. Her er det forelesninger, gruppearbeid og eksamensdiskusjon. Så reiser jeg hjem. Når jeg kommer hjem kl. 22, setter jeg på kjelen og koker pølser.

Dette er definitivt ikke noe toppidrettsliv, verken opplegget eller kosten, men det er mitt valg å studere og mitt valg å gjøre det enkelt med maten i denne perioden. Jeg er en Am. Samtidig så føler meg utrolig privilegert og heldig som får muligheten til å satse langløp med Team SkiProAm. Om en uke er jeg i Pro-modus igjen. Å, så jeg gleder meg!

P.S: I dag er jeg både Pro og Am: Årets første skitur i Osloområdet på Greverud Golfarena startet kl. 8. Nå er det eksamensterping som gjelder, før det blir en lett joggetur i kveld. Jeg gleder meg til å kjenne litt på Pro-livet i morgen også.

Projekt festmåltid

God mat är viktigt. Oavsett, så påverkar det man äter och dricker  hur mycket man orkar prestera. För elitåkaren är det avgörande.

Tjejerna i teamet överraskade oss med världens festmåltid. Det började med att Nina hittade  2 liter blåbär ovanför stugan på sin morgonpromenad.  Ja, – jag säger då det – vilket fantastiskt skafferi det finns utanför husknuten när man bor på fjället!

Kvällens efterrätt gissade vi, och så blev det. En underbart god paj. Både glutenfri och mjölkfri. Nina förser oss med mycket kunskap kring kost fri från detta eftersom hon själv måste undvika det. Du kommer få se och höra mer om glutenfri och mjölkfri kost här på sidan. Nina har lovat att dela med sig.

Det var vilodag, så alla åkte ner till byn och hade ett litet ”öråd” i affären om resten av menyn. Det som är så kanon med det här teamet är att samtliga är superinteresserade av att laga mat. Vi har redan hunnit diskutera och utbyta massor av roliga idéer. Vem vet, det kanske rent av blir en kokbok till slut? Effektiv arbetsfördelning satte maten på bordet ”in no time”.

Här är resultatet. Mycket gott, mycket näringsrikt – gjort på rena råvaror. En riktig festmåltid!

Vasaloppsmat med sting

Här kommer en välsmakande bomb, fylld med proteiner och långsamma kolhydrater. Både proteiner och långsamma kolhydrater ser till att du håller dig mätt längre. Bönor borde få större plats i matlagningen. Kan varieras i det oändliga och innehåller viktiga ämnen som kroppen behöver. Ta Kidneybönan til exempel. Den är rik på bland annat,  järn, kalium och kalcium.  Är du rädd för gaser i magen? Köp ekologiska bönor som är konserverade. Skölj av det grumliga vattnet. Bönor som har bearbetats och konserverats har inte kvar ämnet (oligosackarider) som bryts ner när bönan blötläggs och kokas.

I går och idag har jag ätit stora portioner av denna härliga Chili con carne och det har inte för en sekund bubblat i min mage. Du kan skippa nachos som tilltugg och äta en fullkornsmacka med ost till i stället för att fylla på maximalt. Lika gott det också.

Här är inköpslistan och recept.

Ett tips: Börja med att ”blanka”  lök och paprika med en klick smör i en stekpanna. Får inte bli brunt. Då lurar du ut en fin fräsch sötma av grönsakerna som du kommer märka sen. Lägg över i en gryta. Bryn köttfärsen för sig, lite i taget. Om du har i för mycket köttfärs i pannan blir det vattnigt, grått och trist. Krydda varje stekt sats med örtsalt, mejram, chilipulver och citronpeppar och lägg över i grytan tillsammans med grönsakerna. Sen häller du i krossade tomater, klickar i tomatpuré (ett par goda matskedar), och fyller på med vatten så blandningen får konsistens av soppa. Koka upp.  Smaka av med mer kryddor. Vänd ner bönorna och låt allt samman bli varmt. servera med gräddfil eller creme fraiche, bröd, nachos eller Ritz salta crackers. MUMS.

Inköpslista (min):

800 gr nötfärs, 1 stor gul, lök, 1 stor grön paprika, 2 pkt. krossade tomater, 1 burk chilipulver, 1 burk mejram, tomatpuré, örtsalt, citronpeppar, 1 pkt kidneybönor, 1 pkt vita bönor, 1 pkt bönsalsa.

Det här kan du variera efter tycke och smak. Men Chili con carne innebär mycket chili, nötfärs och bönor, och det är främst bönorna som är så värdefulla när det gäller näringsinnehåll. Lycka till i Vasaloppet!