Nedräkningen till säsongens första deltävling i Visma Ski Classics går fort nu, bara sex dagar kvar tills det är dags, 10 km prolog i Pontresina och jag längtar väldigt, väldigt mycket!

Kanske beror det på att jag missade helgens premiärtävlingar i bruksvallarna, p.g.a. en kort förkylning, som jag känner ett extra sug efter att få tävla. Men allt längtade jag tills detta års Ski Classics skulle dra igång redan innan helgen, men att sitta hemma och se de andra kämpa i spåret gör att jag blir ännu mer sugen att få dra igång denna säsong på riktigt. Det är ju det man har tänkt på och fokuserat mot under hela våren, sommaren och hösten så det känns bra att det inte är långt kvar nu!

De sista dagarna här hemma i Umeå innan vi flyger iväg blir ganska lugna, ett styrkepass, ett fartpass och några kortare distanspass ska jag köra, tyvärr har nästan all snö regnat bort här över helgen, men som tur är finns det en konstsnöslinga på Nydala som man kan snurra på, snurra på är rätt uttryck då ett varv tar ca 6 minuter. När det blir allt för långtråkigt att åka varv på varv på varv, brukar jag flytta tankarna till de miljöer och landskap som vi fick uppleva i vintras!

Dagarna har rullat på och jag har fortsatt kört mycket alternativ träning. I tisdags gick jag till Medecin direkt och gjorde ett ultraljud på min axel. Där såg man att infraspinatussenan är delvis av, fibrer har gått av, vätska kring senan och sedan såg jag att senan var dubbelt så stor som på min friska axel. Jag kontaktade en sjukgymnast för att få lite hjälp fram tills på måndag då jag ska träffa en kunnig ortoped på just axlar. Jag har av tidigare erfarenhet inte haft så postiva minnen från sjukgymnastik. Tycker sällan att övningarna man få hjälper mot problemet. Hur som helst så gick jag till sjukgymnasten och fick övningar. Tänkte att jag kan väl testa att göra övningarna kan ju inte bli sämre än vad det redan är. Nu har jag hunnit köra några pass och jag känner stor skillnad. Jag har inte alls lika ont och idag kunde jag till och med åka med två stavar i 15 minuter. Det var inte någon smärta men det obehagliga var att armen inte hängde med. Det är svårt att förklara men den var kraftlös och ingen styrka. Sjukgymnasten trodde att det skulle ta knappt två månader innan allt känns som förut men att det succesivt kommer bli bättre. Min förhoppning är att jag kommer kunna tävla redan nästa helg men det får tiden utvisa samt besöket hos ortopeden. Kommer framöver behöva köra mycket utförsträning för att övervinna räddslan att ramla igen. Men först ska jag låta kroppen läka ihop.

Jag har fått till en hel del kvalitetsminuter på löpbandet. Tack till  http://innerjoy.se/ som gör det möjligt för mig att ha tillgång till Östersunds bästa gym.

Tack till vädergudarna som har gjort det möjligt att få en riktigt bra inledning på den här skidsäsongen. Såhär mycket skidor som jag har åkt denna höst tror jag aldrig att jag har gjort förut. Igår körde jag till och med säsongens premiärtävling i Orsa, 10 km stakrace!

Tävlingen gick bra, jag vann och kroppen kändes piggare än vad jag hade förväntat mig. Det är alltid lite spänt och nervöst inför de första tävlingarna på säsongen. Man har förväntningar och förhoppningar om att den träning som har gjorts sedan Maj ska ha gett resultat och att utvecklingen ska ha gått framåt. Det är svårt att avgöra det under sommar och höstträningen, visst kan man ha en känsla åt vilket håll det går och såklart testa av formen med tester eller löp- och rullskidstävlingar men det är ändå först när skidtävlingarna drar igång som det verkligen visar sig.

Efter tävlingen igår åkte jag, Claes och Jocke vidare till Idre för att få några lägerdagar här innan vi far vidare till tävlingarna i Bruksvallarna fram emot helgen. I bruksvallarna väntar 5km fristil på Fredag och 10km klassiskt på Lördagen, jag står över sprinten på Söndagen för att kunna åka hem till Umeå på Lördag efter tävlingen. Redan på Fredagen veckan efter åker vi till Schweiz för att dra igång Ski Classics säsongen med en prolog på 10 km i Pontresina. Därför blir det skönt att få några dagar hemma i Umeå nu när jag varit på resande fot i nästan fyra veckor.

Mycket handlar såklart om träning för en elitidrottare, men för att träningen ska ge någon effekt behövs vila, det är då kroppen får en chans att bygga upp sig, anpassa sig till den träning som vi utsatt den för och på det viset bli starkare. Så med tanke på att det är vilan som gör oss bättre är den på det viset minst lika viktigt som träningen.

Jag är inte så bra på att just vila på mina träningsfria dagar utan passar då ofta på att göra en massa saker som jag inte har tid med under de dagar jag tränar. Det kan vara allt från att städa huset, laga mat/baka, fixa i trädgården, tvätta till att fara på stan eller uträtta andra ärenden. Det samma gäller tiden mellan passen, jag har inte riktigt ro att lägga mig ned och sova en kort stund eller göra något annat vilosamt som att läsa eller se på en film innan eftermiddagspasset utan hittar ofta något som ska fixas eller göras.

Ibland tror jag att det är lika bra vila att göra något man vill t.ex. baka eller gå på stan, som att ligga i soffan. Det handlar inte bara om att fysisk återhämtning utan också om mental. Att få släppa alla tankar på träning och bara göra något helt annat gör nog mycket för den mentala återhämtningen. Däremot är det nog viktigt att faktiskt kunna koppla av även fysiskt ibland och få även den vilan, men om det gör en rastlös kan det bara kännas jobbigt att vara stilla och göra så lite ansträngningar som möjligt.

Som sagt var är jag inte så bra på att vila, när det gäller att vara stilla och inte göra något, jag tycker om att ha saker att ta mig för och blir lätt rastlös och stressad av att sitta stilla en hel dag. Så under mina två vilodagar här i Idre har jag fått träna på det ordentligt. Det finns inte allt för mycket att göra här så här års och med maten förberedd sedan innan blir det väldigt mycket tid till att göra just ingenting. Så förutom att träna en massa skidor har jag också tränat en massa på att vila!

Ska också passa på att rätta ett inlägg jag skrev tidigare om regler om stavlängder. Som jag skrev då har FIS valt att införa en maxlängd för stavar på klassiska tävlingar. Jag skrev då att denna regel skulle beröra Vasaloppet och Marcilonga, men nu vet vi bättre och den regeln kommer att gälla för alla lopp i Visma Ski Classics, alltså inte bara Vasaloppet och Marcialonga som jag skrev tidigare!