members domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /www/webvol18/rz/jhdhhybwowr9qe2/skiproam.com/public_html/wp-includes/functions.php on line 6114updraftplus domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /www/webvol18/rz/jhdhhybwowr9qe2/skiproam.com/public_html/wp-includes/functions.php on line 6114wordpress-seo domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /www/webvol18/rz/jhdhhybwowr9qe2/skiproam.com/public_html/wp-includes/functions.php on line 6114twentytwelve utlöstes för tidigt. Detta betyder vanligtvis att någon programkod i tillägget eller temat körs för tidigt. Översättningar ska läsas in vid åtgärden init eller senare. Mer information finns i Felsökning i WordPress. (Detta meddelande lades till i version 6.7.0.) in /www/webvol18/rz/jhdhhybwowr9qe2/skiproam.com/public_html/wp-includes/functions.php on line 6114
Under veckan har teamet haft härliga träningsdagar i finfin miljö i Kragerö med omegn. Tack till sponsorer som gjort det möjligt för oss att förbereda på bästa sätt!
Nu har programmet för nästa års Ski Classics släppts, till viss del är det samma tävlingar som förra året, men den stora skillnaden är att det är fler tävlingar! Visst kommer det att bli tufft med 13 tävlingar från 27:e November till 8:e April, men det kommer också att bli väldigt kul och en ännu större utmaning att ta sig an, och det ser vi fram emot!
En av de nya tävlingar som tillkommit till vintern är en prolog som startar igång hela Ski Classics den 27:e november, platsen är Pontresina i Schweiz, som vi känner igen från La Diagonela, så en ny tävling men en känd plats. Därefter fortsätter det med La Sgambeda i Livigno precis som förra året, innan det blir lite julledigt. Detta år blir det ett kortare juluppehåll för den 5:e Januari är det Vasaloppet China, kanske det som jag blev mest överraskad av och minst hade väntat mig skulle vara med, men ändå väldigt kul!
Efter Kina blir det den vanliga intensiva perioden nere i alperna med Kaiser Maximilian lauf, La Diagonela, Marcialonga, Toblach-Cortina alla dessa tävlingar kördes även förra vintern. Innan vi far hem för att avsluta säsongen här hemma i Norden blir det dock en vända till Tjeckien för Jizerska som ligger mycket senare detta år än förra, det är nog bra, då slipper vi förhoppningsvis snurra 15 varv på en 3 km bana.
I vanlig ordning väntar sedan Vasaloppet, Birkebeinerrennet och Årefjällsloppet, men det är inte slut där, utan i år har de lagt till två nya tävlingar den första är Reistadlöpet i Nordnorge och helgen efter det avslutas säsongen i Finnland, Ylläs-Levi. Så som sagt var väntar en lång säsong med mycket tävlingar och för mig och teamet en hel del nya platser, det blir riktigt kul och spännande!
Till nästa säsong får vi också klara oss utan Solfrid som har bestämt sig för att inte elitsatsa längre. Jag kommer att sakna henne väldigt mycket, hon har tagit hand om mig mitt första år ute på Ski Classics, och det har behövts. Det är ganska stor skillnad från att ha kört traditionellt hemma i Sverige till att komma ut och tävla långlopp i Europa, så det har varit en väldig trygghet för mig att ha henne med sig. Tror inte heller att det finns någon som är så hjälpsam och villig att dela med sig av sina erfarenheter och tankar för att hjälpa andra att lyckas som hon är. Hon har också en syn och inställning till tävlandet som är avslappnad och mer fylld av glädje än press som smittar av sig och har haft en bra inverkan på mig. Så Solfrid, jag önskar dej all lycka med det du tar dig för framöver och jag kommer att sakna dej till vintern!
Men till något roligare hör att vi nu har fått två nya åkare till teamet, Evelina Bångman och Eva Johansson, de kommer att få presentera sig själva lite mer här framöver. Men jag har tävlat med och mot båda två sedan jag var ungdom, så vi har bra koll på varandra, kul att de vill göra en satsning mot långlopp och kul att få med dom på teamet!
Då vet ni lite mer hur det ser ut för oss fram emot vintern, men där är vi inte än, först har vi en härlig sommar som ska fyllas med träning, en del tävling och förhoppningsvis en massa sol, bad och jordgubbar…
Nu på Torsdag den 26 maj släpps nästa års program för Ski Classics. Rykterna är många och det talas om fler tävlingar och nya tävlingar, men än så länge vet vi inget säkert, det är bara att vänta och se vad det blir. Men innan det kommer ut tänkte jag passa på att lite kort summera den gångna säsongen!
Det hela började med tävlingar i Livigno, ett nytt ställe för mig(vilket i och för sig alla platser och tävlingar utom Vasaloppet var för mig denna vinter) men inte för resten av gänget. P.g.a. lite snöfattiga förhållanden blev det två korta race på en snösträng i dalen, dock med en rejäl backe mitt på den 6 km långa banan, stakning eller inte, funderingar fram och tillbaka, tillslut blev beslutet stakning. Resultaten blev okej, inte mer, en godkänd första tävling, men med förhoppningar om bättre resultat framöver lämnade vi Livigno och tog lite julledigt.
I början av Januari var det dags igen, denna gång bar det av till Jizerska, fortfarande dåligt med snö, men det hindrade inte arrangörerna. 15 varv på en ca 3,5 km lång slinga, tuff bana och svåra förhållanden, stakning eller inte? Det blir stakning igen, arrangören bestämmer också att plocka av varvade åkare… Inte så populärt beslut! För mig gick loppet bra, jag tog över den rosa ungdomsledartröjan i Tuvas frånvaro och konstaterade att detta var det jobbigaste skidlopp jag kört mentalt, men också fysiskt kanske. Solfrid var mindre nöjd och blev tillsammans med alla utom 7 tjejer plockade av banan för varvningsregeln.
En helgs återhämtning innan vi åkte nedåt Alperna igen för fyra tävlingar på rad, något jag inte riktigt visste hur jag skulle fixa, långlopp varje helg i en månad, det lät tufft, och nu i efterhand kan jag konstatera att det var det! trots att det bara blev tre för mig då jag blev sjuk inför det sista i Toblach. Men dessförinnan hann vi med La Diagonella, loppet med de absolut finaste omgivningarna, helt otroligt vackert med alla berg! Det körde bara jag och det gick helt okej då krafterna kom tillbaka på slutet och jag kunde åka upp mig till en 7:e plats. Fort från Schweiz till Seefeld i Österrike där vi bodde under dessa fyra veckor! Kan nog inte finnas en bättre plats att bo på. Så otroligt vackert igen, fantastiska spår och finaste hotellet med spa och riktigt bra mat! Så efter en vecka med återhämtning i Seefeld bar det av mot Italien igen, Marcialonga var det nu som väntade. 7 mil på konstsnö, inga snögudar som var med oss denna vinter inte, men orginalbanan var det som kördes, jag gjorde mitt bästa resultat för säsongen och slutade 5:a efter att ha fått spurtstryk i sista backen av Sara, Solfrid var hemma och laddade inför nästa helg.
Som sagt var, ingen tur med snön, König Ludwig Lauf blir därför ersatt av ett lopp i Seefeld(Kaiser Maximilian Lauf)p.g.a. snöbrist. Ett helt annan lopp med helt andra förutsättningar. Kaiser Maximilian Lauf blir loppet med den i särklass tuffaste bana jag tävlat på och dessutom ska den köras tre varv. Denna gång åker både jag och Solfrid med fäste, men svåra förhållanden gör att Solfrids skidor inte alls fungerar och hon får lov att bryta, jag åker igenom med ett okej resultat och ligger sedan utslagen på golvet i hotellrummet någon timme. Och det blir den sista tävlingen nere i Europa då jag som sagt blir sjuk och får lov att avstå tävlingen i Toblach.
Hem till Norden igen för de tre avslutande tävlingarna, Vasaloppet, Birkebeinerennet och Årefjällsloppet. Teamet får förstärkning av Evelina som kör med oss alla de tre sista tävlingarna. Solfrid som också blev sjuk efter tävlingen i Seefeld kommer inte tillbaka från sjukdomen på resten av säsongen tyvärr.
Vasaloppet går bättre än förväntat efter en hemsk tjejvasa, Evelina gör en stark långlopps debut och får blodad tand och kör även bra på Birkebeinerrennet, där jag mer får ägna mig åt att checka in banan till kommande år då kroppen känns helt slut och kraftlös. Så var det då dags för avslutningen i Åre, efter att ha insett på Birken att jag inte lyckas åka tillräckligt fort diagonalt bestämmer jag mig för att staka och får med Evelina på det också. Kroppen verkade vakna ur sitt kraft och livlösa tillstånd och jag var riktigt nöjd med avslutningen på denna säsong med en 8:e plats i tävlingen och en seger i ungdomscupen åkte jag från Åre till Umeå för en efterlängtad viloperiod!
Det blev en ganska lång summering av säsongen så jag tar och spar på framåtblickandet till en annan gång och nöjer mig med bakåtblickandet!
Underbart väder i 22 km superspår preparerade av Lövåsgården, Grövelfjället, Grövelgården, Grövelsjön Fjällstation och Storsätra Fjällhotell. Tack till ett stort engagemang från alla parter! Tack till #smartfish, #swix, #mercedes, #idrearne, #stråkensel.
Gratulerar till segrarna Oscar Persson och Emilia Lindstedt!
Här är dagens resultatlista: Resultat Raidenunplugged2016[2]
Bilder från dagen, som förhoppningsvis inspirerar fler att anmäla sig till Raiden 2017!
Kroppen pressas till max vecka efter vecka, och minsta lilla störning kan få betydande konsekvenser. En mardröm som påverkar form och resultat är ju risken för sjukdom. Tyvärr är det svårt att undvika helt, och för vår del drabbades två åkare och en serviceperson av influensa.
Att vara på resa i flera veckor med mycket folk och mycket som inte är som hemma, både vad gäller bakterie- och virushärdar, mat och annat, gör att man blir sårbar.
Utan att gå in på detaljer är det varierande kvalitet på sanitära erbjudanden längs med vägarna. Men ett land som verkligen har ordning på det, är bland annat Tyskland. Där betalar man 70 cent för att gå på toa, och så får man en kupong att köpa kaffe för. Renlighet kombinerat med en uppmaning att ta en paus för trafiksäkerhet. Dessutom är det alltid nyttig information på väggarna inne på toaletten som gör att man blir påmind på ett trevligt sätt.
Och då – kommer vi till poängen! 🙂 På vägen ner till Europa senast hängde följande uppmaning om att tänka efter:
Wo waren deine Hände heute? Var har du haft dina händer idag?
Inte så dumt, och helt nödvändigt om man ska ha en minsta lilla chans att kunna stå emot alla bakterieangrepp. Influensavirus är ju luftburet, så vi åkte dit ändå. Men i alla fall, risken minimeras om man tänker efter vad man gör med händerna.
Madelen Carlzon här! Jag är ny på teamet, som åkare och som resurs. Mitt mål är att bli en bättre långloppsåkare i framför allt vasaloppsterrängen, i kombination med att utveckla mitt eget träningsföretag.
Jag är utbildad fysioterapeut med inriktning idrottsmedicin och personlig tränare. Älskar en aktiv livsstil och attt hjälpa människor med kropp och knopp. Håller gärna gruppträning och snackar gött (föreläser) om mitt sätt att se på människan och livet.
Jag dööör, – vad roligt det ÄR att åka skidor, speciellt i Vasaloppspåren! Gårdagens start i Tjejvasan var min första, både för i år och som tävlande i rosa teamdräkten. All nervositet och uppladdning har nu släppt. Jag är NÖJD! Fick, tack vare morgonpigga föräldrar, en bra position i led 1 och kom iväg någorlunda bra i starten och höll jämn fart hela vägen till målet.
Kroppen kändes TOPPEN, och därmed är formen inför Vasaloppet med mig. I nuläget är jag inte alls van vid starter där alla gnetar på precis som om det vore först upp för backen till Oxberg som gäller. Jag hittar mer krut på de öppna stakgoa partierna & det känns som att jag under Vasaloppet kommer att åka bättre & ha bra ork med mig ju längre in i loppet jag kommer.
Jag fick även prova ett par spännande stakskidor från Elpex, som jag tyckte mycket om att åka med. Kommer åka med dessa på Vasaloppet också!
Nu väntar en lugn vecka på Idre Fjäll, med lätt träning & ta det coolt.
Må gott, och lycka till önskar jag alla under Vasaloppsveckan!
//Madelen
De siste elleve dagene har jeg opplevd alle idrettsutøveres skrekk, vår verste fiende og den kjipe, plagsomme uvennen. Sykdom er noe vi aller helst vil unngå, og spesielt i sesongen.
Til vanlig er jeg lite syk, men denne gangen har det satt seg skikkelig. Etter tre dager med dårlig allmenntilstand, tett nese, sår hals og kols-hoste, kom jeg meg til legen og fikk konstatert svineinfluensa.
I slike perioder blir kroppen satt tilbake, og trening er ikke lenger et tema. Det viktigste er å bli frisk. Oppsiden ved det hele er at jeg har fått gjort en hel haug med annet som jeg til daglig ikke har tid til. Når sykdommen herjer, er det også godt å ha jobb å bruke (det lille som er av) krefter(ene) på. Uten en jobb vet jeg ikke hva jeg hadde gjort med ni treningsfrie dager.
Det er også i slike perioder at vi for alvor blir klar over hvor heldige vi er som daglig kan utfolde oss fysisk, nyte naturen, kjenne på gleden ved å være i form. Så folkens, nyt det – nyt å være frisk og rask. Jeg savner det, tro meg.
Förra veckan skrev jag om hur uppladdningen inför en tävling såg ut, vad det gällde kost och träning. Denna gång tänkte jag skriva om material, taktik och mentala förberedelser. Vad som är viktigt att komma ihåg är att förberedelserna och uppladdningen som görs sista veckan innan tävlingen är en sista finjustering, det största arbetet på såväl material, träning, kost och psykologiska färdigheter görs från maj månad till tävlingssäsongens början i December. Med andra ord går det inte att köra ett pass stakning, lägga på ett pulver på skidan eller vräka i sig kolhydrater dagen innan tävlingen och hoppas på stordåd. Utan istället handlar det om att ha en långsiktig plan redan på våren över hur man ska optimera de olika delarna som är med och avgör prestationen, för att sedan kunna göra det lilla extra precis innan tävlingen.
Skidorna är väldigt viktiga och ibland helt avgörande för resultatet på en tävling, konkurrensen är så pass jämn och hård att ingen kan vinna på ett par dåliga skidor. De flesta lopp i år har körts på blanka skidor, alltså ingen fästvalla, men senast i helgen som var gick alla utom Britta med fästvalla, så det ser lite olika ut vilken typ av bana det är huruvida skidorna endast vallas med glid eller om de även vallas med fäste. Det som görs nu mellan tävlingen i Söndags fram till tävlingen i Toblach på Lördag är att de skidor som vallades upp för Söndagens tävling rengörs från valla och läggs igen med ett och samma grundparafin. Det är viktigt att alla tävlingsskidor nu har rengjorts och vallats in med samma valla, för nästa steg är att ”nolla” skidorna. Nollningen av skidorna görs på tävlingsbanan för att se vilka skidor som glider bäst på den snö vi ska tävla på. Jag brukar då välja ut de två par som glider bäst, och de två paren är de som Claes, våran vallare, jobbar vidare med fram till tävlingen. Nollningen av skidorna gör jag dagen innan tävlingen, ibland kan det vara helt olika väder och snöförhållanden dagen innan och då kan det vara svårt att nolla skidorna, men för det mesta så brukar det vara någorlunda lika dagen innan.
Så efter att två par skidor valts ut och Claes har testat fram vilka vallor som går bäst, genom att valla upp flera olika par testskidor och köra glidtester, läggs de vallor som gått bäst i glidtestet på tävlingsskidorna! Så här långt förbereds skidorna dagen innan tävling. På morgonen borstas pulvret från skidorna och så dras en struktur som också testats fram. Eventuellt läggs det också någon topping som kloss eller vätska beroende på banans längd och om det visat sig ge bättre resultat i glidtest. När allt detta har gjorts testar jag mina två par skidor för att se vilka som går bäst, väljer de par som känns bäst och får de sedan till starten!
Vad det gäller vallningen gör jag själv ingenting utan allt ansvar och allt arbete görs av Claes, det enda jag gör är att testa mina skidor och välja ut de par jag tycker går bäst, därefter fixar Claes resten. Däremot är jag själv mer involverad i de taktiska och mentala förberedelserna. Även om jag här också har mycket hjälp av Claes och av Solfrid.
De taktiska förberedelserna består i att åka igenom banan eller delar av banan, för att se hur olika partier ser ut och vara förberedd på dem på tävlingen. Det kan t.ex. vara hur man ska ta en svår kurva, känna igen en viss backe, vart det kan vara bra att ha en bra position, om det är trångt någonstans, hur det ser ut in mot målet och veta hur man vill åka(vilket spår, vilken position) ifall det blir spurt. Beroende på sina starka och svaga sidor lägger man upp en plan för hur loppet ska genomföras. Det är lite speciellt med långlopp då det är masstart och därmed styrs ens egen åkning och taktik mycket utifrån hur de andra åker då det är en stor fördel att gå i rygg på någon annan.
De mentala förberedelserna ser nog väldigt olika ut för alla. Vissa börjar fokusera väldigt tidigt inför ett lopp och går in mycket i sig själva och sin ”värld” för att vara fokuserade och förberedda medans andra är väldigt avslappnade och gärna pratar och skojar med andra runt omkring sig. Det gäller nog att hitta något som man själv trivs med och som fungerar bra för en själv. Jag tycker inte om att gå i flera dagar och fokusera och ladda inför ett lopp. Som det har varit nu med ett lopp varje helg i fyra helger i rad, är det skönt och viktigt för mig att under måndag till fredag få släppa tävlingsfokus helt och bara vara i nuet, inte fundera på hur jag ska lägga upp nästa tävling, utan istället försöka att njuta av att få vara här nere i Alperna och göra det jag tycker allra mest om. Men från och med fredagen då vi är på plats för tävlingen och börjar testa skidor och banan är det mer fokus på tävlingen och på att göra bra förberedelser. Men även då försöker jag att vara i nuet, att göra det jag gör just då så bra som möjligt. Testar jag skidor är allt fokus på att göra det bra och hitta det bästa paret, åker jag banan så tänker jag på hur jag ska göra på olika partier under tävlingen o.s.v. inte på om det blir god mat på kvällen eller om jag ska åka med pannband eller mössa.
På kvällen innan jag somnar går jag alltid igenom banan och hur jag vill köra loppet. Sen går jag igenom hur morgonen ser ut, när jag ska gå upp, äta frukost, testa skidor och värma upp så att jag har en tävlingsplan. Därefter är det bara att sova och vänta på att äntligen få starta!
Uppladdningen inför ett långlopp består av flera olika delar som, träning, fixa med material, mentala förberedelser, taktiska upplägg, kost och vätska. Alla delar är viktiga och avgörande för prestationen på tävlingsdagen. Jag tänkte att ni skulle få följa min uppladdning för några tävlingar framöver här på bloggen, för varje tävling och inlägg kommer jag att fokusera lite extra på några av förberedelserna som genomförs. I detta inlägg kommer jag att berätta om uppladdningen kring kost och träning inför Kaiser Maximilian Lauf, som kommer att köras här i Seefeld, nu på Söndag.
Just nu är situationen lite extra extrem och speciell, då vi kör fyra långlopp inom loppet av 21 dagar, att ha rätt återhämtnings och uppladdningsstrategier blir helt avgörande för hur man klarar den hårda belastning som kroppen utsätts för under denna period. Tränings och kost uppladdningen inför Kaiser Maximilian Lauf börjar direkt efter målgång i Marcialonga, det låter kanske dumt att den ska börja redan då men med så kort tid mellan loppen är varje dag och till och med varje timme viktig för att kunna prestera maximalt nu på Söndag.
Så hur ser då tränings och kost uppladdningen ut mellan Marcialonga och Kaiser Maximilisn Lauf?
Söndag
Direkt efter målgången av Marcialonga fyller jag på med energi i form av Smartfish Recharge som är en näringsdryck med högt proteininnehåll, för att stoppa nedbrytningen och det katabola läget kroppen är i. Jag fyller också på med annan energi som är lätt att få i sig allt eftersom, det kan t.ex. vara banan, energikaka, mjölk. Ca 2 timmar efter målgång äter jag en lunch som består av kolhydrater, protein och fett. Denna gång blev det pasta med ricotta, lammlägg och grönsaker. På eftermiddagen kvällen blir det en kort jogg, ca 30 minuter för att ”skölja” igenom kroppen och få bort lite stelhet och laktat ur musklerna. Sedan blir det kvällsmat, där det också ar viktigt att få med alla tre energigivande näringsämnena kolhydrater, protein och fett. Jag åt helstekt fylld öring med potatis och grönsaker.
Måndag
Ingen träning, kroppen får ordentlig vila, på sin höjd blir det en promenad. Viktigt att fortsätta fylla på med energi och vätska. Först frukost, jag äter nästan alltid det samma, gröt med frukt på och mjölk eller yoghurt till, ägg och vatten. Finns det inte gröt, vilket det inte alltid gör här nere i Europa blir det istället yoghurt med frukt och äggmacka. Sedan är det lunch, återigen viktigt att få med av kolhydrater, protein och fett, vilket också gäller för middagen på kvällen.
Tisdag
Träningen består av ett riktigt lugnt distanpass på ca 2-2.30 på förmiddagen och vila på eftermiddagen. Smartfish recharge direkt efter träningen för att stoppa nedbrytningen och starta uppbyggnaden i kroppen. Därefter lunch och middag som tidigare dagar.
Onsdag
På förmiddagen kör jag ett lugnt pass, men lägger in ca 10-20 st impulser(max stakning i 6-8 sek), passet blir ca 1.30-2 timmar. Smartfish recharge direkt efter passet, sedan lunch. På eftermiddagen blir det ett lättare styrkepass och 30 minuters jogg, sedan middag.
Torsdag
Kroppen börjar kännas piggare och den mesta träningsvärken är borta, så nu kör jag ett fartpass, 3 intervaller på ca 7-10 minuter på helgens tävlingsbana, passet blir totalt 1.30. Smartfish Recharge direkt efter träning sedan lunch, bild på den finns längre ned. På eftermiddagen kör jag ett återhämtningspass på ca 1 timme, sedan blir det middag, bild på den finns längre ned.
Fredag
Träningen blir att testa skidor och valla det brukar ta ca 1.30. Från och med idag börjar jag att tänka på att fylla på både vätska och energi lite extra. Detta gör jag genom att utöka frukosten med en macka med pålägg, vid lunch och middag tänker jag extra på att försöka få i mig ordentligt av alla de tre energigivarna(kolhydrater, fett och protein). Jag ser också till att äta ett mellanmål på eftermiddagen, frukt, macka, smoothie eller liknande. Jag dricker också ca 1 liter extra under dagen.
Lördag
Precis som under fredagen är det ingen speciell träning utan istället blir det till att testa skidor och banan ca 1.30. Även kosten har samma upplägg som under fredagen plus att jag äter ytterligare ett mellanmål på kvällen efter middagen, t.ex. yoghurt och flingor, frukt, smartfish eller en macka.
Söndag
Det enda målet man hinner få i sig innan loppet är ju frukosten och därför blir den extra viktig på tävlingsdagen, den ser väldigt lik ut de tidigare frukostarna i veckan, men med lite extra energi i form av frön och nötter på gröten, ett extra ägg eller en extra macka och ett eller två extra glas med vatten. Sen är det bara att köra!
Frukost; gröt, fruktsallad, russin och yoghurt, ägg och vatten
Lunch; Spenatsoppa med linser i, bröd och sallad
Middag; Blandad sallad, anka med rödkål och potatiskroketter
Å ”bli lappet” (uttales ”læpped”) i Tsjekkia for tre uker siden var ingen god følelse. Med en kombinasjon av faktorene en dårlig konkurransefeeling i Jirzerska, sykdom i jula og jobb hjemme i Norge tok jeg avgjørelsen om å roe ned og få en god treningsperiode i Oslo.
Nå er tre uker gått, to renn i Ski Classics har passert uten min deltakelse, stakeformen er spisset, og en god treningsperiode er gjennomført. Jeg har også fått med meg to renn, først et Budorrenn på det jevne og sist helg Re-løpet i Vestfold med en kropp som fungerte bra.
Seks dager før Kønig kommer beskjeden om at rennet er avlyst, med en kontrabeskjed noen timer senere fra Ski Classics-ledelsen om at det blir renn i Seefeld.
Først og fremst må jeg få rose Ski Classics med David Nilsson i spissen for at de får det til. Da Jirzerska ble avlyst for to år siden, skaffet Nilsson & co en ny arrangør. Nå gjør de det samme; De ser mulighetene heller enn begrensningene; De er offensive; De jobber for utøvernes beste.
Aller viktigst er det at det blir et løp, selv om jeg personlig synes det er synd om det kun blir et arrangement for eliten. Mange har gledet seg til en konkurranse ute i Europa, de har tatt seg fri fra jobb, hastet til og fra sportsbutikker for å få den nyeste slipen, spisset formen og betalt godt for en deltakelse som kanskje ikke blir noe av.
For oss damene som er så heldige å få lov til å gå blir det sannsynligvis et fokusskifte, fra staking til diagonal. I meldingen fra Ski Classics heter det at det blir en tøff og hard løype. Slik jeg kjenner løypene i Seefeld, er det mye bakker og kneiker. For egen del blir stakeskiene som er klargjort til trening i morgen byttet ut med smurte ski, og skiene pappa har mettet med grafitt og lf til helga byttet ut med rubbede ski.