I lördags körde teamet Klarälvsloppet, det blev bra utdelning, Emilia körde in som tvåa och jag som trea. Det var premiär för loppet som lockade över 700 startande. Loppet var 90 km långt och en väldigt platt bana, bara dubbelstakning hela vägen och aldrig någon utförsbacke eller uppförsbacke. Jag tror att loppet har potential att bli riktigt stort. Det sliter att köra så långa lopp men jag tror att det är väldigt bra träning till vintern att lägga in ett par rullskidlopp under barmarksperioden. Tävling är bästa träningen. Jag kände nästan direkt när jag kom i mål en konstig känsla i kroppen.  Kom in i omklädningsrummet och börja gråta.. Jag tänkte att jag tagit ut mig och det var därför jag kände mig illavuren och ont överallt. Åkte bilen hem och började ha småkäning i halsen. Unade mig en rejälv sovmorgon på söndagen och sov tills jag vakna (9.30), när jag vakna då kände jag mig helt överkörd. Ont i hela kroppen, visst det känns att köra 90 km men när man dessutom har en svidande hals och en täppt näsa…Känns det ännu mer. Knapra alvedon och gjorde det jag kunde för att försöka häva förkylningen men det gick inte denna gång så det har hittills blivit 3 dagar utan träning!! Första två dagarna gick ann men nu börjar jag klättra lite smått på väggarna… Men jag har lärt mig att inte börja för tidigt, risken är att det tar om och blir långvarigt. Har varit lite smått orolig över att jag körde loppet med en infektion i kroppen med tanke på vad det kan innebära.. Men det ska nog gå bra. Jag försöker ha is i magen och tänka positivt, hellre en förkylning nu än om en månad.  Har istället tagit det extremt lugnt och bara plockat lite bär.

Lite bilder från loppet som To-William-Lindström (T-W Media) tagit.