Hur tränar man för att köra långlopp? Hur ser det ut med kosten? Vad gör man för att vila och återhämta sig på bästa sätt? Vad ska man tänka på när det gäller material och utrustning?

Detta kommer jag att skriva om i fyra inlägg framöver. Jag tänkte försöka att anpassa innehållet så att det passar alla olika nivåer, såväl nybörjaren som elitåkaren. Det är också viktigt att nämna att detta är mina ideér, det finns säkert tusen andra ideér om vad som är den bästa träningen, vilken mat man ska äta och hur skidan ska vallas. Men detta är tankar och ideer jag har fått utifrån mina egna erfarenheter och min utbildning. Idag tänkte jag börja med den första delen, träningen.

Jag vet inte exakt vilken distans som klassas som ett långlopp. Men de flesta här hemma i Sverige brukar ligga runt 42 km. Loppen i Visma Ski Classics varierar mellan 35-90 km. Så det som skiljer långloppen mot traditionella längdskidtävlingar är tävlingstiden. De flesta tävlingar har en tävlingstid på två timmar eller mera, det avgör också vad som är viktigt att tänka på då man lägger upp sin träning.

För elitåkare och elitmotionärer börjar träningen inför den kommande vinterns lopp redan i Maj, vilket också skulle vara bra för den som är nybörjare. Den träning som görs under sommaren och hösten har man stor nytta av när vintern kommer. Träningen under denna del av året består till stor del av rullskidor, löpning och styrketräning. Man kan också varierar med cykel och kanot/paddling. Under snöperioden är det såklart uteslutande skidåkning på snö som genomförs.

Har man som mål att åka långlopp till vintern är det bra att köra minst 1 pass rullskidor i veckan som nybörjare. Har man även tänkt sig att staka det loppet är det bra att köra just stakning på det rullskidspasset. Som elitåkare(då de flesta stakar) blir stakträningen en stor del av träningen redan under sommaren. Jag kör minst tre rena stakpass/vecka. Ett av dem är intervaller, ett är ett långpass och det sista är ett snabbhetspass.

Intervallträning

Liksom att formerna varieras varieras också farten på passen, två till tre pass per vecka är intervallpass. Intervallerna kan se lite olika ut, ibland kortare och hårdare(typ 4x4min, 70/20, kör 70 sek vila 20 sek, 15/15, kör 15 sek vila 15) för att öka sin maximala syreupptagningsförmåga, pulsen ligger mellan 87-97% av max. Ibland är de längre och med något lägre fart (typ 4×8-15 min, ett drag 45-120 min) för att träna sin submaximala belastning, puls på 82-87% av max. Tävlingar är också ett väldigt bra sätt att få in fartpass i träningen, allt från löptävlingar till rullskidtävlingar i alla olika former och distanser. Två till tre fartpass/vecka är bra för både den som tränar just två till tre pass i veckan och för den som tränar upp till 12 pass i veckan. Kör man fler än så är det risk att man blir för sliten. Farten på intervallerna blir då inte tillräckligt hög för att vara utvecklande.

Distansträning

För de som tränar mer än tre uthållighetspass/vecka är det bra att fylla ut med lite längre och lugnare pass. Farten på dessa pass är betydligt mycket lägre än på intervallpassen. Pulsen ligger nu på, 60-72% av max. Dessa pass kan variera i längd, allt mellan 1-4 timmar. Vilken aktivitet man utför dessa pass i varierar. Det kan också vara bra att köra ett crosspass, d.v.s. halva passet t.ex. stakning och andra halvan t.ex. löpning om det är långa pass. Dessa pass genomförs för att göra våra enrgigivande system bättre.

Styrketräning/snabbhetsträning

Styrketräningen är också en viktig del i träningen, jag kör två rena styrkepass/vecka under sommar och höst, under vintern blir det ett i veckan. Sedan kör jag två kortare bålstabilitetspass i samband med distanspassen två gånger/vecka.

Dessa pass kan utformas på flera olika sätt genom att variera övningar, belastning och repetitioner. För en nybörjare är det bra att börja med lättare belastning och fler repetitioner(2-4set med 10-20 repetitioner). När man lärt sig övningar och rörelsemönster kan man gå vidare med tyngre belastning och förre repetitioner(2-4 set med 4-10 repetitioner). För att göra dessa pass effektiva är det bra att välja övningar som tar på stora och flera muskelgrupper. Exempel på sådana övningar är; benböj, marklyft, enbensövningar, chins, sittande rodd, dipps, bänkpress. Har man inte tillgång till gym är det bra att köra övningar med egen kroppsvikt och olika typer av hopp.

Bålstabilitetspass kan med fördel läggas in efter ett distanspass, detta för att utsätta bålen för utmaningar även när den inte är helt utvilad och pigg. Här kan man köra 10-20 minuter med plankan, TRX-band, pilatesboll, situps, rygglyft mm.

För en elitåkare är det också viktigt att få med lite snabbhetsträning, då det är viktigt vid ryck och spurter. Detta kan göras genom att lägga in 10-20 impulser(maximal insats i 5-15 sek) i något av uthållighetspassen.(Gärna i stakpassen för att få det grenspecifikt)

Sammanfattning

Det blev mycket text, men för att få det lite mer överskådligt kommer här en sammanfattning för hur en veckas träning kan läggas upp.

För dig som tränar 2-4pass/vecka:
2-3 intervallpass/hårda pass gärna med olika typer av intervaller. Gärna ett av dem på rullskidor.
1-2 distanspass lugnt tempo, hellre längre tid än hög fart.
1 styrketräningspass och ett bålstabilitetspass i samband med annat pass

För dig som tränar 5-7 pass/vecka:
2-3 intervallpass/hårda pass gärna med olika typer av intervaller. Gärna ett av dem på rullskidor.
2-4 distanspass, lugnt tempo.
1 långpass, beroende på din förmåga, mellan 1.30-4h.
1 styrketräningspass och ett bålstabilitetspass i samband med annat pass

För dig som tränar 8-12 pass/vecka:
2-3 intervallpass/hårda pass gärna med olika typer av intervaller. Ett av dem stakning.
4-6 distanspass, lugnt tempo, lägg in 10-20 impulser i minst ett av passen.
1-2 långpass, anpassa utifrån din förmåga.
2 styrketräningspass och två bålstabilitetspass i samband med något av distanspassen.

Det var det om träning, nästa vecka tänker jag skriva lite mer om kost kopplat till långlopp.