Etikettarkiv: Team SkiProAm

”But first, let me take a Smartfish”

Idag är det fjärde dygnet på höjd, vi bor på ca 1820 mö h och banans högsta punkt ligger på ca 2100 mö h. Det sägs att den tredje dagen på höjd brukar kännas sämst för kroppen och det har även stämt för mig de gångna jag har vistats på höjd. Vi hade tredje dagen igår men då vilade vi och det var därför svårt att känna exakt hur kroppen kändes. Idag gick det lite tungt att träna från start men efter ca 30 minuter började det gå bättre och bättre. Det har dessutom varit minst tio grader kallt varje morgon och tjärvsnö vilket kroppen inte riktigt är van vid efter det varma november och decembervädret hemma så alla pass har varit lite segstartade kan man säga.

Eftersom vi befinner oss på höjden blir det allt viktigare med dryck, återhämtning och vila mellan passen eftersom höjden sliter mer på kroppen än när vi är hemma på ”vanligt” lågland. Jag passar därför på att att alltid avsluta passet med en Smartfish för att påskynda återhämtningen och se till att jag får i mig dagens fiskbehov. Jag ska väl medge att det slinker ner en och en annan mellan passen också för att förse kroppen med näring. Som tur var kom Ole Jörgen ner med ett helt nytt förråd i bussen igår så jag behöver nog inte gå tom resten av vistelsen här i Livigno:)

Lina Korsgren TEAM SkiProAm - foto SkiProam

 

Vi hörs allihopa, trevlig helg!

Lina

 

Service på väg till Livigno!

Service är en viktig del av teamets framgångar. Förutom valla, skidor och stavar är drickan a och o för att hålla åkarna i gång från start till mål.

Drickan innehåller för det mesta näring i form av kolhydrater, men ju längre loppen är behövs även tillförsel av salt för att undvika kramp. Några vill ha cola och kaffe i sin dryck mot slutet också. Det där är individuellt, och vad som passar för den enskilda åkaren har teamet såklart testat och provat ut långt innan.

Den största utmaningen är ändå att hålla rätt temperatur på drickan. Den ska bara slinka ner i halsen nästan utan att det märks och då är ju 37 grader det optimala, i alla fall så nära som möjligt. Vi har testat olika, från att värma på magen i extrem kyla, (funkade så där) 😉 till olika termosar. I år testar vi termosar från SILVA. De ser ut att hålla rätt temperatur i många timmar. Det kommer visa sig efter några tävlingar.

Termosar  TEAMSkiProAm

Tävlingen i Livigno som går på söndag heter La Sgambeda och är den första i säsongens SWIX Ski Classics serie. Den är på 35 km och bland de kortaste loppen. Men, drickaservice behövs för de kortare loppen också. Alla professionella långloppsteam har egen personal som langar dricka ca var 5:e kilometer under varje lopp. Det finns olika leverantörer av energidryck. TEAM SkiProAm sponsras av ENERVIT. Våra langningsflaskor har AB Kulleborns & Stenström försett oss med. Viktiga detaljer som betyder mycket!

 

Skidtest och förberedelser

 

Här i Livigno har vi det riktigt bra. Vi har på förmiddagen idag testat lite skidor och sen åkte vi och kände på banan som vi kommer köra på söndag. Istället för att räkna varv som det hittills varit hemma på konstsnön får vi här planera för att hinna runt ett varv. Det är en fin bana vi ska köra med en tuff stigning upp på över 2100 m innan det vänder ner mot stadion igen.

Många är det som ligger här och tränar då det både är långloppsåkare, skidskolor och flera nationer som ligger här innan världscuptävlingarna i Davos. Ändå är det inte trångt i spåret och roligt att träffa på många kända ansikten. Lina och jag har haft det väldigt lugnt här nu i ett par dagar, men morgon ansluter resten av teamet och då kommer det nog att kännas lite mer att vi börjar närma oss säsongens första långlopp.

TEAM SkiProAm - Britta Johansson Norgren - Val Senales okt 2013 (Foto:SkiProAm)

 

Lina och Britta

 

Äntligen i Livigno!

I helgen var det Sverige Cup i Piteå, sedan flög jag och Britta ner till Arlanda, sov där en natt och sedan tog vi flyget på morgonen igår till Munchen. Sedan var det cirka fyrtio mil i bil innan vi äntligen kunde checka in på hotellet här i Livigno och sedan gå över gatan till närmsta restaurang och äta en efterlängtad middag.

Efter frukost vallade Gurra våra skidor (han är med som vår serviceman) innan övriga teammedlemmar dyker upp senare i veckan. Det var sedan bara att gå gatan bort och kliva på skidspåret fem minuter senare. Det var fantastiskt att komma ut på skidorna och bara kunna åka rakt fram utan att vända eller att snurra varv på varv runt ett spår. Vi tog  oss igenom  banan som kommer att vara på söndag och fick därför ett väldigt fint och lugnt distanspass.

Nu har vi vilat oss en stund och tänkte ta oss ut på ytterligare ett lugnt pass.

IMG_3488

Ha de så länge!
Lina & Britta!

En världscupshelg!

En fin sprint i Bruksvallarna och jag fick möjligheten att åka sprinten i Kuusamo i helgen som var.

Banan i helgen innebar två backar och ganska mycket stakning däremellan, jag visste att jag behövde ösa allt för att ta mig vidare från prologen.
Spåren var sladdriga och dana och fötterna fladdrade och for mestadels hela tiden under prologen. På platten tänkte jag hela tiden på att ha en hög frekvens för att komma upp och hitta träffen på varje stavtag. När jag närmade mig slutet av sista backen fick jag höra att jag hade chans på topp 30 men att det var tight! Nu har jag chansen tänkte jag, ”staka för ditt liv nu”.
Efter ett bra upplopp och en bra fällning tittade jag upp på måltavlan och såg placering 24, yeees skrek jag inombords.
25:a i prologen tillslut och en tuff kvartsfinal blev resultatet av akt ett.
Akt 2 blev en kvartsfinal där jag kämpade på hela loppet och stakade in som 4:a. Det gick snabbt från start (såklart) och ända in till mål. Jag tar med mig mycket från heatet som jag tycker att jag kan lära mig av. Våga! Jag är iallafall jätte nöjd med mig 19:e plats som jag slutade på totalt och fick verkligen mersmak av detta.
Det var min helg det, nu ska jag ladda om inför kommande helgs tävlingar i Piteå!
//Lina
Världscupshelg i Kuusamo. Lina Korsgren SkiProAm

Äntligen lite julstämning

Fick pulsa i snön ut till bilen här på Idrefjäll igår. Det kom inte 2 meter som i Buffalo, USA, men tillräckligt till att granarna är täckta och ser ut som snöstatyer. Och idag – kom solen.

Och det har blivit riktig julstämning. Den här tiden är den bästa på året, tycker jag. Den då alla förväntningarna ligger framför oss. Det är så spännande och det är helt magiskt. En hel säsong med långloppstävlingar ute i Europa och här i Norden, skidlektioner, möten med nya människor och skidglädje på sitt bästa.

Här på Idrefjäll laddar alla till max. Boenden bokas och spåren preppas. Längdlandslag från när och fjärran ligger här och finputsar det sista. Om bara några veckor kommer vi kunna åka det nya 18 km längdsskidspåret. Det fejas och ordnas. Snart är det jul och snart är vi igång på riktigt!

Idrefjäll är beredd att ta emot dig!

Julstämning på Idrefjäll (Foto:SkiProAm)

Damer före – lika villkor

Damer före handlar om att tävla på lika villkor.

Det är absolut nödvändigt att damer elit som tävlar inom längdskidåkning och långlopp får starta före om de ska ha en chans att  se varandra, lägga upp taktik, få åka sitt eget lopp, ha rimlig chans att tävla om spurtpriser, och teamköra.

TV-produktionen är det som uppges vara hindret när vi frågar runt. Så var fallet till exempel på Alliansloppet 2013, då vi tog upp frågan med arrangören.  Dels var det kapaciteten hos produktionsbolaget, men även att man inte ville störa det ”magiska ögonblicket” när starten går och hela det stora startfältet rör sig med herrar elit längst fram.

Inför starten 2014 hade man tänkt om och lyssnat på oss, så damer elit fick starta före. Vi tackar Alliansloppet på det varmaste för detta. För vad uppnådde man? En säkrare tävling, tävling på lika villkor för eliten och spännande TV-underhållning. Succé helt enkelt.

Från Alliansloppet i Trollhättan.

Nu närmar sig vintersäsongen med stormsteg. Om bara några veckor, den 12-14 december,  går startskottet för La Sgambeda, Italien, som är denna säsongs första tävling i SWIX Ski Classics.

Alla elitåkare som kommer till start där och de kommande långloppen lägger ner enorma resurser för att kunna ta sig dit och hävda sig bland de bästa i världen. Det vet arrangörerna och det vet TV-bolagen. Därför borde det väl vara en självklarhet att alla, både damer elit och män elit, får tävla på lika villkor.

Arrangörerna för Jizerska, La Diagonela, Birkebeinern och Årefjällsloppet är med. Vi är på rätt väg. Vågar man gissa vilken arrangör som tar upp stafettpinnen härnäst?

En liten kuriosa, kikade in på Vasaloppets historik. 1981 fick damer delta för första gången. 16 år senare, 1997, fick damerna en egen officiell klass. Det är 18 år sedan när vi står på start 2015. Den tekniska utvecklingen hos damer elit inom långlopp har varit enorm de 2-3 senaste åren. Jag är övertygad om att fler elittjejer satsar på långlopp om de får tävla på lika villkor genom att få starta före. Dags igen att göra en förändring? 🙂

5457142_2578841

Att jobba med olika mål

För mig har det under hela karriären varit väldigt viktigt att jobba med att sätta mål. Tänker jag tillbaka så är det de åren jag varit noggrann med att jobba med olika mål som jag har lyckats bra. En del mål handlar om resultat och framgångar jag vill uppnå, men de viktigaste målen för mig är de mål jag sätter upp i vardagen för att nå de stora långsiktiga målen. Jag jobbar med allt från att sätta upp mål för enskilda träningspass, till och med enskilda delar i pass, till långsiktiga mål vad jag vill uppnå flera år framöver. Där emellan finns också årsmål, tremånadersmål, månadsmål och veckomål. När jag nu närmar mig säsongen jobbar jag mycket med mina veckomål för att känna att jag varje vecka tar mig ett steg närmare att känna mig redo när säsongen drar igång. Varje söndag utvärderar jag veckans mål och skickar nästa veckas mål till Stig Wiklund, min mentala rådgivare. Jag känner då att jag har kontroll över att jag håller mig på “banan” och varje vecka tar ett kliv i rätt riktning. Jag tror att dessa små kliv är det som i slutändan kan göra att jag tar ett stort kliv och uppnår mina drömmål. Målen ger mig också motivation när det tar emot och utvärderingarna hjälper mig att se att målen jag sätter upp är de rätta för just mig. Jag har då också lättare att se att jag faktiskt gör många bra saker istället för att fokusera på det som jag inte gjorde lika bra. Är det som inte var så bra något som jag kan jobba med att förbättra så får det bli nästa veckas mål. Nu jobbar jag också med att hitta ett sätt att fira mina mål när jag uppnått dem, något som jag tidigare varit sämre på.

// Britta

På plats i Seefeld

Vilket välkomnande! Seefeld har en speciell plats i mitt hjärta. Alltid lika trevligt att komma hit till Bergland Hotel.

På planen inför det här lägret står det glaciärträning, rullskidor, stavgång och löpning i fantastisk natur. Seefeld ligger på  1200 m över havet och glaciären på 2700 m.

Ole Jörgen och jag är nere några dagar innan tjejerna kommer på torsdag. Det är en del praktiska saker som ska ordnas inför tävlingarna i vinter och då är Seefeld och våra vänner på Bergland Hotel ett utmärkt utgångsläge.

När man kommer hit är det som att komma hem. Ett stort leende – och kul att ses igen från alla som jobbar här. Helt underbart. Vi har helt enkelt det bästa av två världar närmast våra hjärtan, – Idrefjäll och Seefeld!

Välkommen hit från Bergland Hotel, Seefeld

Rullskidor och tävling i Sollefteå

Härligt att tävla i Sollefteå!

Roligt att få tävla på hemmaplan i Sollefteå med klubben som fixat ett jättefint backrace.  Vi körde nere från stan och upp till skidskyttestadion på Hallstaberget, en bana på drygt fyra km. Hade ganska tunga ben redan från start, men kämpade på och det räckte tillslut till en 3:e plats. Vann gjorde en stark Marika Sundin, tidigare vinnare av hela rullskidsvärldscupen.

Nu blir det träning på hemmaplan innan det blir rullskidstävlingar och läger i Idre med start den 8:e augusti. Jag är nöjd med pallplatsen och ser fram emot Idre Hill Climb som vi inleder vår träningssamling med.

//Britta

IMG_4121 IMG_4122