Kategoriarkiv: Inspiration

Idrottsglädje och hälsa

Det ropas från flera håll om att vi bör röra på oss för hälsans skull. Ännu fler måsten som orsakar dåligt samvete. I stället vänder jag på steken och uppmanar fler att upptäcka glädjen som idrotten bjuder på. Idrottsglädje ger hälsa, helt enkelt!

För vår del var valet lätt. Vi har växt upp med skidglädje och längdskidor och vet hur bra vi mår av det. Att addera ytterligare en dimension till detta genom att sponsra elitsatsande tjejer inom långlopp har varit, och är, både utmanande och magiskt roligt på samma gång.

Bilden är från sista Visma SkiClassics tävlingen i Levi, Finland, innan vi begav oss ut i spåret för att langa dryck. (Foto: Magnus Östh)

Först och främst för att tjejerna ger inspiration och motivation i vardagen. Deras sätt att se på mål och arbeta med detaljer ger enorma energikickar, men även en ödmjukhet inför hur de uppnår sina resultat. Det är stenhårt arbete som gäller, men så länge glädjen finns där går allt så mycket lättare. En glädje som de ger till oss runtomkring teamet i tacksamhet och samverkan.

Och just samverkan tror jag är en del av vårt framgångsrecept. I teamet gör vi allting tillsammans från att handla, laga mat, bestämma dryckesstationer och schema, blanda drickan, mm. Omsorg från alla parter ger trygghet, och trygghet ger kontroll på läget.

Det är fjärde säsongen som TEAM SkiProAm har funnits, vi är på väg in i den femte. Uppladdningen har redan börjat. Snart är vi igång med säsongens första träningsläger. Som en del av serviceteamet inspireras jag att hålla mig i form. Det gör jag genom att träna, jobba med skidlektioner, guida i naturen bland annat. Jag ser det som en investering i min fortsatta hälsa och framgångsrikt undvika sjukdomar. Som bonus får jag ta del av toppidrott och idrottsglädje på närt håll. Kan det bli bättre? 🙂

PS. Det gick bra för TEAM SkiProAm i år också. Här kan du se Emilias beskrivning av säsongen. DS.

Lever min dröm

Lämna ett svar

För 9 månader sedan stod jag inför ett vägval i mitt liv som skidåkare. Skulle jag fortsätta min elitsatsning på längdskidåkningen och i så fall med vilken inriktning, traditionell åkning ytterligare några år eller skulle jag ta chansen att gå med i ett långloppsteam och köra Ski Classics? Efter flera dagars funderande och övervägande bestämde jag mig tillslut för att fortsätta min elitsatsning men nu med ett för mig nytt fokus, långloppscupen Visma Ski Classics.

När beslutet väl var taget, växte det fram en oerhörd stor tränings och tävlingsmotivation och glädje i mig som jag saknade under den sista tiden jag satsade traditionellt. Jag hade gjort det nu(åkt runt som klubbåkare på Sverigecupen), jag visste hur banorna såg ut i Östersund, Åsarna och Piteå, vi var för det mesta samma tjejer på startlinjen och resultatlistan var med några enstaka undantag den samma tävling efter tävling. Jag kände att jag gav mer till skidorna än vad de gav mig tillbaka. Så såhär i efterhand vet jag egentligen inte vad jag funderade på och varför jag tvekade, kanske var det för att jag inte riktigt visste vad det var jag gav mig in på, lite rädd för det nya.

Vid några tillfällen efter att jag bestämt mig för att till 100% satsa på Visma Ski Classics fick jag kommentarer som ”du kan ju alltid ångra dig och köra traditionellt igen”, eller ”du är ju så ung så om du inte åker bra i ski classics är det ju inte för sent att satsa på traditionellt”. Vad var det dessa personer inte förstod? Det stod helt klart för mig att de tyckte att jag hade ”bytt ned mig” att satsa på långlopp var för dem ett sätt att ta en lättare väg till framgång, lyckas du inte i traditionella tävlingar så börjar du med långlopp. Jag valde inte att satsa på långlopp för att jag tyckte att min maximala kapacitet inom den traditionella skidåkning var uppnådd eller för att få en lättare väg mot framgång i långloppsspåren, NEJ! Jag valde det här för att jag ville göra det här, en utmaning långt större än att ställa mig på startlinjen på SM, ett nytt mål och fokus flera gånger mer motiverande än att åka runt på Sverigecupen!

Idag vet jag att jag har gjort rätt val, efter att ha kört en tredjedel av tävlingarna i Visma Ski Classics och fått uppleva vad det innebär är jag glad att jag vågade ta beslutet att gå in 100% för långloppscupen, trots att det var något helt nytt! Att vara ute på de här tävlingarna är som dag och natt mot att vara på Sverigecupen och tävla. Jag upplever en helt annan atmosfär både i och runt tävlingarna som är helt annorlunda mot den jag var van med från innan. Här är det så mycket mer positivt, bland åkarna, mellan teamen, utefter spåret och runt tävlingen. Dessutom känner jag att skidåkningen ger mig något tillbaka, hur trött jag än varit i målfållan efter de 55 kilometerna börjar jag direkt att se fram emot nästa tävling.

Vi har nu tillbringat en vecka i Seefeld i Österrike mellan La Diagonella och kommande Marcialonga, en helt underbar vecka med massa sol, kanon spår, berg, god mat och bästa tänkbara återhämtning på hotellets spa. Imorgon bär det av mot Italien för att ladda inför Marcialonga, en för mig rejäl utmaning, då jag redan hittills för varje tävling i Ski Classics, åkt längre distanser än vad jag någon gång tidigare tävlat på. Men det är det som gör mig motiverad och taggad. Ingenting känns omöjligt och resultatlistan känns inte skriven på förhand, den som har den bästa dagen kommer att vinna. Det kommer att vara så himmla kul och inspirerande att stå där på Söndag och ge allt vad som finns och fortsätta leva min dröm!

Snø-date

Lämna ett svar

I helgen traff vi på Han. Vi har lengtet etter og snakket om Han. Endelig skulle vi få sesongens første snø-date.

Madelen og jeg brukte noen runder av den 2,5 km lange løypa på å kjenne oss komfortable med plankene under beina, men det hører med i starten. Det viktigste med helga var å få samlet teamet før sesongstart, få skifølelsen og jobbe teknisk. Emilia har allerede gått seg inn teknisk og er klar for neste helgs åpningsrenn i Bruks.

Teamet, ved Ole Jørgen og Runi, arrangerte samme helg en Am-samling (for amatører) på Idrefjell. Madelen bidro med sin spisskompetanse på bevegelighet og styrke, mens Emilia og jeg hadde en liten teknikkleksjon. Det er inspirerende å se den framgangen deltakerne på kurset har i løpet av tre dager.

Bildet viser noen av deltakerne på Am-samlingen sammen med teamets jenter. Her er vi samlet utenfor smøreboden, hvor teamsjef Ole Jørgen holdt smørekurs.

Ny sesong. Nytt fokus

Lämna ett svar

I natt våknet jeg med krampe i leggen etter gårsdagens økt. Litt må det svi når en ny sesongoppkjøring innledes.

Jeg har nemlig bestemt meg for å bygge mer eksplosivitet og styrke i året som kommer. Grunnen er rett og slett at jeg mister rygger når det settes inn rykk, jeg vinner ikke lenger en spurt, jeg kan ikke lenger stole på det som tidligere var mitt varemerke: spurten. Konkurrentene har taktomslaget, hurtigheten og snerten som tidligere var min forse.

Mitt første møte med en slik seriøs tankegang fikk jeg for om lag ti år siden da jeg gjorde et intervju med søsknene Weltzien, kjente orienteringsløpere, skiløpere og motbakkeløpere fra Norge. Jeg husker Audun fortalte at han skulle fokusere på hurtighet i året som ventet. ”Kroppen, cellene, muskulaturen og også hodet trenger å fornye seg for hvert år”, sa han og påpekte viktigheten av å ha ett nytt fokusområde for hver sesong.

Da jeg i natt våknet med krampe i leggen etter en tøff spenstøkt, gir det indikasjoner på at; Jeg har trent muskulaturen tøft; Jeg trenger mer av tilsvarende trening. I dag er jeg støl i legger, lår og rompe. Stølhet er for meg et tegn på at muskulatur ikke er godt nok trent på den ene siden og at slik trening bærer frukter på den andre siden. Neste gang blir jeg litt mindre støl. Kroppen venner seg etter hvert til den nye treningsformen. Deretter må reportoaret utvides.

Hva er ditt fokusområde for den kommende sesongen?

Et år uten sykdom – hvordan?

3 svar

Jeg omgås folk, basiller og sykdom hver enste dag på jobb – jeg kan ikke gjemme meg bort og nekte å delte på møter, unnlate å veilede en elev, bytte kontorplass; Ikke når det er influensatider, ikke når høstforkjølelsen går, ikke når det er magesjau på huset. Aldri. For jobb er jobb.

Kombinasjonen hard trening og full jobb som lærer høres nødvendigvis ikke ut som en drømmesituasjon når det gjelder sykdomsforebygging. Likevel har jeg klart nesten et år uten sykdom. Jeg tror noe er tilfeldigheter, men jeg er også overbevist om at noe av grunnen handler om noen ekle, men utslagsgivende faktorer – her erfaringsbaserte og formulert som syv råd:

1. Ikke bli overhysterisk – basiller finnes over alt. Hold deg unna sykdom om du kan i perioden før viktige konkurranser, men husk at bakterier er en naturlig del av både deg og omgivelsene.

2. Skift etter trening – ha alltid med en tørr trøye, sokker og sko i bilen eller sekken – enkel og billig forsikring.

3. Få i deg næring raskt etter økter: en banan, en bar, matpakka og drikke gjør at restitusjonen starter raskere.

4. Ha overskudd når du trener – er du sliten, er det større sjanse for å bli syk.

5. Vask deg på hendene regelmessig, men husk at for god hygiene også dreper den naturlige bakteriefloraen og kan virke mot sin hensikt.

6. Har du sår hals eller kjenner litt på sykdom: bytt ut treninga med en tidlig kveld (=overskudd), og pøs på med c-vitaminer, honning og hvitløk for å forebygge.

7. Smartfish: Jeg kommer ikke utenom å nevne disse produktene (og, ja jeg vet at teamet er sponset av dem, men uansett: de funker!). Bank i bordet, ett år uten sykdom. Etter de fleste økter tar jeg meg en Smartfish, noe som korter ned restitusjonstiden, samtidig som jeg får i meg god og innholdsrik næring raskt.

Så: Hva er ditt tips for å unngå sykdom?

Upplev midnattssolen på rullskidor!

1 svar

När allt är som vackrast, midnattssolen lyser och sommaren är i sin linda, njuter vi härliga rullskidpass och korsar polarcirkeln under 4 dagar. Samtidigt får du uppleva delar av den spännande norrländska naturen och kulturen!

Anmäl dig till vårens vackraste äventyr här:

Visst låter det härligt! Midnattssolen, rullskidor, och härliga upplevelser. Kan det bli bättre! Både tjejer och killar är naturligtvis välkomna! Ladda ner programmet här: 4×4 under polarcirkeln.

Längst ner på programmet hittar du information om resealternativ. Om du vill ha hjälp med att boka resan till Gällivare eller Luleå, rekommenderar vi Sn resor.

Utskriftsvänlig sida laddar du ner här.

Juksetrening i april

Lämna ett svar

Vi kommer her med forslag til noen økter som holder formen ved like i april.

For i april har vi den såkalte sesongpausen, det vil si at vi ikke trener for å trene, men heller lar lyst, vær og humør bestemme bevegelsesform og intensitet. Målet er rett og slett å holde skrotten litt i gang, samle overskudd og være motivert for tøffe treninger fra mai av. Forslag til økter:

-Skareturer – for en herlig følelse det er å flyte avgårde med oppbrettede ermer og på skøyteski på skaren mens sola varmer i ansiktet.

-Toppturer – styrketrening de luxe for beina, kondisjonstrening, opplevelser og forhåpentligvis med solkrem i trynet.

-Korte, rolige eller halvharde løpeturer for å venne leggene til løpsaktivitet igjen – tungt de første turene, men du verden så herlig å kunne trene rett fra døra og være ferdig trent på 30-40 minutter.

-Lette løpsintervaller for å venne kroppen til å presse seg med joggesko på beina og føle litt på det å bli sliten igjen. Slike økter kan for eksempel være 10×1 min, 1-2-3-3-2-1 min eller 6×2 min.

-Sykkelturer, som transport til/ fra jobb eller som trening – stølhetsgaranti dagen etter første tur.

-Skiturer generelt – styrke, teknikk og kondisjon i ett; Og gjerne med en sjokis eller appelsin i drikkebeltet for å nyte litt ekstra (noe vi ofte ikke tar oss tid til ellers i sesongen).

-Padleturer – rekreasjon, styrke og utholdenhet.

-Styrke – en lur greie å legge inn selv i ”hvilemåneden”, noen enkle øvelser for å vedlikeholde for eksempel 2 ganger 20 minutter i uka er bedre enn ingenting.

-Kroppsarbeid – er det ikke nå fattern skal ha hjelp til å felle noen trær, det nye blomsterbedet skal spas eller terrassen skal klargjøres for sommersesongen? Her er det gratis styrketrening å hente.

Vi i Team Ski ProAm ønsker dere en herlig aprilmåned med juksetrening, gratisøkter og gode opplevelser!

4 topp 10 – Vasaloppet

2 svar

Britta knaller til med en 2. plass og gjør sesongens kanskje beste løp i Vasaloppet. Krigeren med mål om å vinne Vasaloppet går så fort hun kan, kjemper på hele veien, men er sjanseløs mot Justyna Kowalczyk. Da smaker det godt med en pallplass og topp 100 totalt.

Lina, outsideren som har tatt et stort steg dette året, går sterkt på slutten og kommer i mål som nummer 5. Fortsetter teamets junior framgangen til neste år, blir hun svært farlig.

Mens Britta og Lina velger blanke ski, går Nina og Solfrid på klister. For egen del er det et enkelt valg, siden klisterskiene glir bedre enn stakeskiene. Begge to har mål om topp 10, og vi klarer det! Nina har ikke kjent seg i form i det siste, men gjør likevel et høyt akseptabelt resultat med sin 10. plass. Solfrid er på plassen foran.

Alle fire løperne fra SkiProAm er inne topp 10. Vi viser at all staketreninga i høst har nyttet. Neste år satster vi på seier. Da får vi også med oss kapasitetsmaskinen Sara Lindborg, som dessverre er ute med en skade i foten. Både Sara og Emma (Eriksson) var en del av støtteapparatet i helga.

Takk til smørere, drikkelangere, kokk og drikkeansvarlig Runi og manager Ole Jørgen for opplegg, organisering og tilrettelegging før – under – etter. Dere er uunværlige!

Gi meg de stakeskia, takk!

3 svar

2013: Jørgen Aukland blir første mann som vinner Vasaloppet på blanke ski; 2014: Laila Kveli blir første kvinne som vinner Vasaloppet på blanke ski.

Mens Oskar Svärd, Jerry Ahrlin, Daniel Tynell og brødrene Aukland har ligget i front for internasjonal langløpssatsning blant gutta, har Susanne Nyström på mange måter vært sportens kvinnelige banebryter. I 2012 vant hun TjejVasan på blanke ski – tenk, tre mil staking. At det gikk an. For ei dame. Helt rått. Tenkte vi. To år senere staket fire av Team Ski ProAm-jentene samme løp med oppsiktsvekkende tre av våre blant de seks beste. Det var ikke lenger bare: Råe, umenneskelige Susanne. Det var oss. Og det var helt menneskelig. Vi hadde staket tre mil. Punktum.

Under fjorårets Marcialonga hadde vi med oss tidligere Vasaloppsvinner Jenny Grip (Hansson). Da hun fikk spørsmål om vi burde stake, var svaret at det hadde aldri hun gjort i Marcialonga. Likevel går to av kvinnene på pallen på blanke ski. Vårt store spørsmål før start er ikke lenger: hva skal vi smøre med?; Men: blankt eller smøring? I fremtiden er det kanskje heller ikke noe spørsmål lenger, selv for jentene.

I samtlige av fjorårets renn i Ski Classics, den internasjonale langløpscupen, var det minst én kvinnelig løper på pallen som gikk på blanke ski: Susanne Nyström (3) i La Diagonela; Julia Tikhonova (1) og Annika Løfström (3) i Marcialonga; Seraina Boner (1), Tuva Toftdahl Staver (2) og Laila Kveli (3) i König Ludwig Lauf; Laila Kveli (1) og Annika Løfström (3) i Vasaloppet; Britta Johansson Norgren (3) i Årefjellsloppet. Det hører med til historien at Birkebeinerrennet, som regnes som det aller tøffeste, ble avlyst – og at ingen av dame sannsynligvis ville staket det og gått seg inn på pallen. Når skjer det, at en dame staker seg inn på pallen i Birken? Neppe, vil noen si – det samme ble sagt for ikke mange år siden om Vasaloppet. Greit kan det da være å minne om at Jørgen Aukland staket seg inn til fjerdeplass i Birken for to år siden. I år har flere av langløpsgutta varslet at de skal stake Birken med håp om å bite godt fra seg.

Historisk har mennene banet vei, kvinnene har fulgt etter. Som langløpslag ser vi at staking blir mer og mer viktig også for kvinnene. Skal du følge med teten, holder det ikke med to timer staketrening i uka. Der vi tidligere år har gått diagonalgang på trening, skal vi nå stake. De harde skøyteøktene vi hadde i fjor, for to eller tre år siden over for eksempel 5×5 minutter er nå byttet ut med to timer hard staking.

Da en teamets løpere, Britta Johansson Norgen, ble nummer fire i World cup-sprinten i Asiago i fjor, var hun den eneste kvinnen som gikk på blanke ski. Selv mener Britta at hun aldri i verden ville vært i finalen med smøring under skia. Dario Cologna tok en sterk tredjeplass i årets World cup-renn over 15km klassisk i Davos, uten feste. Øystein Pettersen gikk hardt ut i forkant, og beviste underveis og i etterkant – at et så tøft løp som Holmenkollmarsjen kan vinnes på blanke ski. Skeptikerne ergrer seg, vrir seg, ynker seg og klør seg i hodet; For hva er i ferd med å skje med den folkekjære langrennssporten når løpere staker, staker og staker?

Og ikke bare stakes det, det gås ofte fortere uten feste. Vær gjerne skeptisk, for en slik skeptisisme vitner om langrennssportens stilling både i det tradisjonelle og i det moderne Norge. Tilsvarende stilte vi kritiske spørsmål da skøytinga inntok langrennsverdenen på 80-tallet. Vi har aldri blitt sendt i skammekroken av å reflektere. Debatt er sunt, meninger og refleksjoner likeså. Engasjementet dere viser, kjære kritikere av stakinga, skal dere få fortsette med. Men glem for all del ikke at vi gjør det som går raskest. Selv i likhetens Norge må det være legitimt å skille seg ut blant hordene. Vi skiløpere er på stadig jakt etter forbedringer og optimalisering.

Derfor: vi spiser ikke burger til frokost før renn; Vi spiser havregrøt eller brød. Vi bruker ikke LF6 i store konkurranser; Vi bruker Cera. Vi bruker ikke smøring; Vi stiller på blanke ski. Når det lønner seg, og fordi det går fortest.

Øystein Pettersen vinner Holmenkollmarsjen på blanke ski foran VM-løperne Sundby, Dyrhaug og Tønseth. Vinner han også Birken på stakeski? Det gjør neppe Solfrid Braathen, men vil Kveli, Löfström, Norgren, Korsgren eller andre velge blankt og hevde seg i Birken?

Årskavalkade fra SkiProAm

Lämna ett svar

Året 2014 gikk for seg slik (etter hukommelsen på en litt hektisk juaften der lua (julegaven) til fattern bare er halvveis, garnnøstet er brukt opp og butikkene er stengt):

Januar: Sara vinner en etappe i Tour de Ski; Solfrid blir nummer 6 i teamets debut i Ski Classics; teamets første pallplass kommer ved Annika i Marcialonga (3)

Februar: To pallplasser i TjejVasan – Britta nummer 2, Annika numer 3. Teamet på 6. og 10. – alle jentene staker på blanke ski; Britta og Sara går OL

Mars: Britta nummer 2, Annika nummer 3 i Vasaloppet; Britta nummer 3 i Ski Classics-finalen i Åre

April: Sesongoppsummering; Sertifiering av skicoacher på Idrefjell – teamjentene deltar

Mai: Oppstart på Idrefjell – Nina i kalasform; Runi og Ole Jørgen diskuterer opplegg og sesongplanlegging med oss

Juni: Samling på Bosøn i Stockholm; teamsjef Ole Jørgen fyller 60 (men ser ikke en dag eldre ut enn 40)

Juli: Samling i Luleå, Ninas hjemplass – lokale helter deltar, besøk av Elpex-Johan, teknikkhjelp ved Johanna Ojala

August: Samling på Idrefjell; Lina vinner Idre Hill Climb (Sverigecup) på rulleski; Emma signerer med teamet; Britta 2 – Solfrid 6 – Emma 9 i Alliansloppet; Britta vinner rulleskicupen sammenlagt

September: Samling i Torsby og første møte med teamets smører, Marthias; Lina i monsterform

Oktober: Samling i Seefeld – jentene virker jevnt over sterkere enn i fjor; Emma vinner rulleskirennet; Lina og Solfrid setter alle på plass og gruser Ole Jørgen i kumelking og minigolf

November: Sesongstart; Lina og Sara går WC; Vi får nytt design på draktene – Runi har gjort drakta enda freshere

Desember: Årets første langløp – La Sgambeda preges av pink første halvdel av løpet – Brita 4, Lina 7

Vi ønsker alle lesere, følgere og hjelpere en snørik, milsankende, god jul; og et godt nytt år. Hilsen alle jentene, Ole Jørgen og Runi