Nu är premiären avklarad med blandade känslor. Loppen i Bruksvallarna kändes ringrostiga och segstartade som vanligt vid den här tiden på året. Gjorde ett bra och två okej lopp, och hoppades på mer till nästa tävlingshelg i Idre. Men känslan under lördagen sprint i Idre var snarare ännu sämre än helgen innan. Har känt att det inte funnits den där riktiga speeden i kroppen och sprittet i benen men på startlinjen finns bara en tanke och det är att allt kommer gå bra! Sprint är ju kanske inte min parad gren men man blir ändå besviken när man inte får ut det man vill. Så det var bara att ladda om till nästa dag med 10 km skejt på programmet. Och äntligen kände jag igen mig själv igen! Startade medvetet inte med gasen i botten utan med kontroll, och kände att kroppen svarade bra. Resten av loppet var bara att ösa på och det var en skön känsla-precis det man längtat efter! Är nöjd med loppet och med lite bättre känsla inför blir de gasen i botten vid nästa start!